Lyssnade på ett intressant snack på TV för någon vecka sedan om mental träning bakom spurterna i skidåkning, -Vad är det som är avgörande och när avgörs det? Jag har tagit ut några delar som jag kopplade direkt till mig själv och min prestation i tävlingssammanhang.
Anders pratade om två olika delar. Den första delen handlar om hur det är att vara människa som art och det andra sättet handlar om hur vår hjärna fungerar när vi vill prestera något, det är vår hjärna som styr det mesta när vi vill prestera något.
Vi kan påverka vår hjärna på ett enkelt sätt, enligt expertens sätt att tänka. Det enkla sättet är att vår hjärnan tänker mycket i bilder och symboler. Ett exempel: Tänka att nu får jag inte svettas, nu får jag inte svettas men vad händer? Jo man börjar svettas. Förklaringen till att man börjar svettas är för att tankarna inte förstår ordet inte (logiskt förstår vi det) utan bara tänker svettas. Detta drar en parallell till en tävlingsituation som jag vad med om tillsammans med Aida. Vi hade gjort alla moment och kom till det sista som då är hopp över hinder. Jag kommer så väl ihåg att jag kände en vinnande känsla och jag tänkte, jag får inte missa hoppet och vad hände? Tankarna styr en känsloprocess.
Detta kan man överföra till en extrem situation som man kan utsattas för som idrottsman, 100 000 på läktaren när man ska slå en straff som kan vara avgörande om man vinner. Känner du igen att det fungerar bra på träning men inte på tävling? Plötsligt blir t.ex. Frittfölj, som på träning är en 10:a, sämre och kanske ligger på en 7:a på tävling.
Det som kan vara avgörande för vilken det är som tar hem seger är vilken inställning man har när man går in på plan. Känner du glädje och att det ska bli roligt och gå frittfölj eller går du in med inställningen att jag får inte missa något i friaföljet. Går du in med den positiva inställningen har du större chans att lyckas!
En del människor har detta naturligt att peppa sig själva, medan andra tänker "detta kommer aldrig att gå".
Någon som jag ser upp till är Northug. Han drar fördel av sin starka självbild. – Han bygger upp nidbilder av konkurrenterna som triggar honom, gärna i form av utmaningar i media. Han utnyttjar sitt "starka" huvud oerhört skickligt. Efter målgång är han helt borta ibland och vet heller inte vad han kastar ur sig i stridens hetta.
Men man får inte glömma bort grundförutsättningarna såsom styrka och teknik, utan det är man inte med i toppen. När man kommer upp på upploppet och det står mellan 5 stycken skidåkare så kan den mentala träningen vara det som avgör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar